Att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet

I Sveriges regleras förbudet mot diskriminering bland annat i Diskrimineringslagen (2008:567). Förenklat kan sägas att diskriminering sker när en person särbehandlas på ett negativt sätt, alltså missgynnas, på grund en eller flera av de diskrimineringsgrunder som finns i lagen.

För att något ska bedömas vara diskriminering ska vissa rekvisit vara uppfyllda:

  • det är en person som blivit missgynnad

  • det finns ett orsakssamband mellan en diskrimineringsgrund och missgynnandet

  • händelsen utgör en form av diskriminering som beskrivs i lagen

  • det har skett inom något samhällsområde där lagen gäller

  • Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. För att det ska räknas som diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

  • Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar en viss grupp av personer trots att regeln tillämpas på alla lika.

    Med indirekt diskriminering tittar man på om regeln eller rutinen har diskriminerande effekt. Det kan till exempel handla om att ett längd krav vid nyanställning, som visserligen är lika för alla men som exkluderar kvinnor i större utsträckning än män.

    Det finns ett undantag från förbudet mot indirekt diskriminering om:

    • Syftet med regeln eller rutinen är berättigat, det vill säga befogat och objektivt godtagbart. Detta innebär att syftet ska vara värt att skydda i sig och vara tillräckligt viktigt för att kunna få företräde framför principen om icke-diskriminering.

    • De medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det innebär att det inte finns andra alternativ eller medel för att uppnå syftet.

  • I Sverige finns det ett generellt krav på att verksamheter ska tillgänglighetsanpassa sin verksamhet, inom skäliga gränser.

    Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Det kan t.ex. handla om att en myndighet inte har rullstolsramp i sina lokaler, eller att en elev på en skola inte får tillgång till tekniska hjälpmedel för att underlätta för funktionsnedsättningen.

  • Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, nedsättande skämt, gester eller utfrysning.

    Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

  • Instruktioner att diskriminera är helt enkelt när någon ger en order eller instruerar någon som är i beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan.

    Det kan också vara en extern part som får instruktioner, t.ex. ett rekryteringsföretag som av klienten får instruktioner att inte ha intervju med personer av ett visst kön eller etnisk tillhörighet.

  • Grunden kön handlar om det juridiska könet, det som står i våra pass eller i folkbokföringen. Du får alltså inte behandlas sämre för att du är man eller kvinna.

    EU-domstolen har vidgat könsbegreppet och idag räknas även det faktum att man bytt juridisk kön in i diskrimineringsgrunden.

    Även diskriminering mot gravida har tolkats in under kön.

  • Med grunden etnisk tillhörighet menas att du inte får bli behandlad sämre på grund av ditt nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

    Alla människor har ett etniskt ursprung, och skyddet sträcker sig så långt att även situationer där du blir missgynnad på grund av befarad etnisk tillhörighet räknas in.

  • Tillskillnad från kön, som ju handlar om hur andra ser på vårt kön, så är könsöverskridande identitet och uttryck något som är helt självupplevt. Hur vi själva ser på vårt kön och hur vi väljer att manifestera det utåt.

    Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.

  • Du får inte behandlas sämre på grund av din sexuella läggning.

    I diskrimineringslagen betyder sexuell läggning att en person antingen är homosexuell, heterosexuell eller bisexuell.

    Avsaknad av sexuell läggning skyddas inte.

  • Du får inte bli behandlad sämre på grund av din ålder.

    Med ålder menas uppnådd levnadslängd. Alla åldrar, såväl äldre som yngre, inkluderas i grunden.

  • Du får inte bli behandlad sämre på grund av din religion.

    Grunden skyddar främst de etablerade religionerna och livsåskådningarna.

    Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

  • Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

    I diskrimineringslagen menas “varaktig” en begräns ning som varar i åtminstone 12 månader.

    Se mer info under “bristande tillgänglighet”

Typer av diskriminering

Diskrimineringsgrunder